Det dyker upp emellanåt kelpies som har en pälsfärg av en mer blek karaktär. De kan vara grå som stiftet på en blyertspenna eller vara vetefärgade. Dessa kelpies har färger som heter rökblå och fawn. De har en utspädd version av färgerna svart och brun. Genen kallas för dilution och sitter på D-locus. Dilute betyder just utspädd på engelska och det är just vad genen gör. Den påverkar intensiteten av eumelanin i päls, nos och ögon som späder ut det svarta till mörkare grå och det bruna till nyanser av grå och beige.

Dilution är en recessiv gen, vilket betyder båda föräldrarna måste bära på genen för att kunna lämna avkommor som blir rökblå eller fawn. Två bruna föräldrar med anlaget dilution kan enbart lämna avkommor som är bruna eller blekt bruna (fawn). Två svarta föräldrar som bär på både det bruna anlaget och anlaget för dilution kan lämna avkommor som blir blekt svarta (rökblå) och blekt bruna (fawn), och såklart grundfärgerna svart och brun.

Precis som med de bruna hundarna kan olika nyanser förekomma hos rökblå och fawn. Det händer därför att dessa två färger förväxlas med varandra. Ett sätt att avgöra vilken färg en kelpie har, är att titta på nosen. En stålgrå nos är rökblå och en nos som tenderar mer mot det bruna eller lila hållet är fawn.

Genotypen för anlaget i dominant form är D/D eller D/d. Kelpien blir svart eller choklad/röd. Den recessiva formen för genen är d/d. Då blir kelpien rökblå eller fawn.